Vanor är som upptrampade stigar i hjärnan. Att trampa upp nya stigar i hjärnan tar tid och kan vara snårigt och uttröttande i början. Men det går!
Ovanor är vanor vi lagt oss till med och som ger negativa konsekvenser för kropp och själ på längre sikt.
Många ovanor har blivit till större och större vägar som till sist blivit motorvägar. Vi vet kanske inte ens varför vi gör dessa ovanor. Vi bara gör. För det är lätt att ta sig fram på motorvägen. Och det går fort och kräver mindre energi för hjärnan. Så vi fortsätter på dessa motorvägar. Det är trygga och kända vägar.
Men ju mer vi börjar trampa upp nya stigar i stället som leder dit vi innerst inne vill desto mer växer de gamla vägarna igen.
Om vi följer vår inre kompass, dit vi innerst inne vill, så gör det inget om det är snårigt i början. Vi vet ju att det är värt det! Och ju mer vi trampar på de nya stigarna desto lättare blir det att gå på dem. De blir till större och större stigar och till slut till vägar.
Vad har du för ovanor? Har du några ovanor? Vilka nya stigar skulle du vilja trampa upp? Vad längtar du efter? 🥰